Ex-president Jimmy Carters rundresa i mellanöstern slutar i fiasko.
Efter att Carter trosvisst uttalat sig om att Hamas nu är redo att erkänna staten Israel kommer ett uttalande från Hamas ledare att organisationen visst inte har ändrat sig och inte alls tänker erkänna Israel.
När skall dessa politiker lära sig att de inte går att tala med organisationer som Hamas. Hamas är och förblir en terrororganisation som använder våld (och tydligen lögner) för att nå sina mål.
Det enda som Jimmy Carter uppnådde med sin resa till mellanöstern var att Hamas fick mer utrymme att synas och höras.
Det är talande att den enda organisationen som uttryck stöd för Carters rundresa är just Hamas.
”Vi uppskattar denna modiga röst som kommer från väst och från USA” säger Hamasledaren Khaled Mashaal
Källa: Dagen
Inga relaterade inlägg.
Citat ur Dagen Hamas accepterar en palestinsk stat med 1967 års gränser, men insisterar samtidigt på de palestinska flyktingarnas rätt att återvända till Israel – något som är helt oacceptabelt för en överväldigande majoritet av israeler eftersom det skulle innebära att Israel upphörde att vara en judisk stat. Slut citat
Hamas har räckt ut en hand till en fredsplan med Israel, men freden måste vara rättvis.
Jag känner jag en sorg över att orättvisan mot det palestinska folket består, och rätten för de fördrivna palestinierna att återvända som var ett krav av FN återigen avvisas av en stat som kallar sig demokratisk. Jag unnar verkligen israelerna att leva i en långsiktig fred och säkerhet men för detta krävs en rättvis fred. För mig som kristen är Jesu kärnbudskap det viktigaste. Jag tycker att vi inte skall trassla in oss i eskatologiska spekulationer om Israels upprättande. För mig som kristen är Jesu kärnbudskap det viktigaste, jag som kristen ställer inte upp på er bibeltolkning som stöder och välsignar en stat som bryter de mesta mot av de mänskliga rättigheter och internationell rätt. Jag vill ta Jesu ord på allvar att Guds kärlek gäller hela mänskligheten, utan åtskillnad på människans tillhörighet till det ena eller andra folket. Jag ser den israeliska ockupationens destruktiva och människofientliga karaktär, jag ställer inte upp på likgiltigheten och tystnaden för palestiniernas och inte minst de kristna palestiniernas lidanden från stora flertalet kristna som finns inom många frikyrkor.
Carters utspel i Mellan Östen var patetiskt. Inget stöd från den egna regeringen, inget stöd från Israel, och till slut blev han också nobbat av Hamas.
Egon – När det gäller palestinaaraberna så är det tragiskt att de har blivit pjäsar i det cyniska maktspelet från sina ledare. Det såkallade palestinska flyktingeproblemet kunde ha varit löst för länge sen om man hade tillåtit dessa människor att assimileras i de respektiva länder de flydde till i det arabiska anfallet på den legala staten Israel i 1948. Världsamfundet borde prässat Jordanien, Egypt, Syrien, Libanon och andra länder som tog emot dom att låta dessa arma människor få statsborgarskap. Men då hade det inte varit något att bråka om…
Mellanöstern-problemet splittrar den kristna församlingen mitt itu. För eller emot.
Jag tror att vilka som skall bli får och vilka som skall bli getter kan emanera ur denna fråga – Israels vara eller icke vara. Dvs, vilken sida står du på. Samla eller förskingra. Ett hårt tal, men sanningen kanske är sån.
mellanösternproblemet kan liknas vid en skolklass med 2 bråkiga stökiga elever som tar nästan all uppmärksamhet och energi. och då går de inte ens i ”VÅR” skola” !!! släng ut dom och låt oss ägna sig åt något vettigare istället. de är ändå predestinerade åt kriminalitet