Tyvärr är det inte så enkelt som du säger.

Jag skulle vilja påstå att den övervägande delen av protestanter, har en väldigt liten kännedom om KK:s lära.
Säger du ex.vis Guds Ord, så menar de i regel, (som jag uppfattat det), Bibeln +Traditionen. Sedan skall man skilja på tradition med stort T och litet t. Det är alltså olika traditioner det talas om.

Talar man om nåd, så finns det olika former av nåd.

Den hjälpande nåden måste fyllas på kontinuerligt genom sakramenten.
Säger du att du är frälst så menas inte det vi ”brukar” innefatta i det ordet. Du är frälst först när du nått himmelen.

Det uppstår lätt språkförbistring, om våra ord har olika innebörd.

De allra flesta måste passera skärselden för rening. Jesu blod är uppenbart inte tillräckligt!
Hur lång tid tar det för att renas?
Jag läste en gång att det kunde vara c:a 1500 år, men där finns det säkert olika uppfattningar.
T.o.m. den sittande påven utför ”mässoffer” en gång om året för de två föregående påvarna, om de skulle befinna sig i skärselden.

Sedan har vi bön för de avlidna.

Bön till helgon.
DE skall framföra våra böner till Gud.
Jag hörde själv i söndagens tv-gudstjänt (16/11) hur man bad till jungfru Maria och ett antal helgon som NAMNGAVS.
( Möjligen kan den ses på webben).

Listan kan göras lång över det som avviker från Bibelns lära.

Kristus har kallat oss till frihet, ej till träldom under allehanda makter.

Människan väljer själv sin väg. Liv eller död.

Välj livet!!!

Tja… jag citerade ju inte någon här på Jonathans blogg när jag skrev ”synlig enhet”. Det var bara det att jag pratat med en person (en protestant) som argumenterade för varför vi behöver enas under påven för att enheten skulle bli ”synlig”, så att världen kan se (Joh 17). Han var dessutom ganska nedlåtande mot ”frikyrkligt tänkande”, som han menade förandligade saker och ting. Runt omkring oss satt en massa andra protestanter och nickade och hummade instämmande till detta. Förövrigt har begreppet ”synlig enhet” börjat användas på just detta sett lite varstans. Jag blev väl lite nojjig av detta, men har lugnat ned mig… lite grann i alla fall

Vanligtvis kanske det inte är grenarna som gör trädet sjukt utan tvärtom. JAg gillar inte bilder så starkt.
Själv skiljer jag inte på andlig och synlig enhet utan drar allt under kammen – Kristet Liv. Lever vi som Kristus lärde genom tal och vandel så får vi både vad du kallar anglig och synlig enhet.

Hur kan man ha den ena utan den andra?

http://www.katolskakyrkan.se/FileSender.aspx?id=878

Gott talat!

Enligt katolsk syn (om jag förstått den rätt) är vi protestanter avbrutna grenar som ligger kringspridda, ungefär som du beskriver. Det framkallar förstås en stor sorg i många hängivna katolikers hjärtan. Vägen att bli inympade i trädet igen är att acceptera Petrus ämbete, d v s påvens auktoritet som Kristi ställföreträdare här på jorden, och kyrkans överhuvud. Att bli katolik helt enkelt.

Enligt den vanligaste evangelikala synen (tror jag), så står jag kvar genom tron på Jesus. Alla vi som tror på evangelium om Jesus , vi som är födda på nytt, sitter alltså ihop med trädet, andligt talat, ävom vi till det yttre kan tillhöra olika samfund, kyrkor osv. Problemet är då inte mångfalden vad gäller organisationer utan problemet blir då vår brist på kärlek och ödmjukhet inför varandra som kan göra trädet sjukt.

Om man i begreppet ”synlig enhet” lägger betydelsen att alla ska enas under påven tror jag man kommer fel. Jag tror att världen kan se även andliga företeelser när de blir tillräckligt starka. Det är därför jag tror på en Andens enhet.

I all respekt och ödmjukhet

/Linus

mvh

Vidare är det inte frågan om en enhet som kan liknas vid ett träd utan grenar och utan blad. JAg tror inte att denna enhet kan liknas vid ett träd. MEN om man nu skall använda trädet som en bild, då är denna bild mer rättvisande:
Tänk dig en trädgårdsmästare som har skapat en fin trädgård. En fin trädgård består utav blommor, träd, gräs och alla möjliga växter. Vidare består den av regler och funktioner så inte de olika växterna tar över en annan växt. Det måste också finnas de som tar hand om den och vattnar och beskär.
Denna trädgård är Guds församling, jorden om man så vill. Gud är den som skapat den och också den som förser för den.

Se nu denna trädgård helt viltvuxen. Inte bara en fråga om att det växer tistlar mitt bland blommorna, utan också en trädgård där blommorna ber tistlarna komma närmare. Men ännu värre, (för att återgå till träd-bilden) det växer stammar lite här och där, vissa med en gren eller två, det växer kvistar lite här och där i marken, och det ligger löv lite över allt.
Guds väg i detta skulle innebära att trädet, som har sina grenar spridda på marken och därför inte kan bära frukt, får sina grenar tillbaka inympade i stammen. Då får grenarna rätt näring och de kan bära frukt.
Det är den enheten vi söker (om man ska se kyrkan som ett träd). En önskan om att få trädet helt igen. En önskan om att funktionerna och reglerna i trädgården återgår till det Gud ämnade för den. När regler och funktioner finns på plats och efterföljs (typ nattvarden, dop, liturgi, vandel osv, ett sant kristet liv) då kan livet och ordningen i trädgården komma åter.

That is my five cents