Visst är det härligt med en äkta svensk vinter! 3 plusgrader och moln. Totalt becksvart ute och ingen snö som speglar månljuset. Man kan ju bli deppad för mindre…

Därför kommer nu ännu ett musikstycke som kanske kan pigga upp så här års. Det är Adagio av Albinoni. När jag var i Rom i höstas besökte jag Il Gesú katedralen, där Ignatius av Loyola är begraven. Precis när jag klev in genom porten började orgeln spela detta stycke. Det är verkligen ett av mina favoritstycken.

Skruva upp volymen, blunda, luta dig bakåt och njut!

Inga relaterade inlägg.

 

16 Responses to Mer musik…

  1. Sigrid L skriver:

    Bäckar är inte så svarta, det är däremot beck. Becksvart.
    I övrigt håller jag med om Albinoni

  2. Jonathan skriver:

    Sigrid, nog kan en bäck vara ganska svart den med… :-)

  3. Sigrid L skriver:

    Jo, jag tänkte på det, men försent. Hade redan skickat iväg kommentaren.
    Men stick ner en skopa och hämta upp vattnet! Vips – genomskinligt!

  4. anja skriver:

    Grattis till bra musiksmak!

    Detta är min favorit…alla kategorier.

    mvh

  5. bokmalin skriver:

    Mycket vackert. Fast den spelas ofta på begravningar… Det är där jag har hört den oftast. Det är synd. Man får liksom fel associationer. Skall vi begrava den svenska vintern för gott? Finns det i så fall hopp om någon uppståndelse? :( Allt gott!

  6. Olof Lundgren skriver:

    Förr var Mozart min favorit. På senare tid har jag lyssnat till J S Bach. Fast den senare nämnde är mer uppbygglig.

    Fler uppbyggliga kompositörer: G F Händel, Telemann.

  7. bekman skriver:

    j.

    jag har också lyssant en hel del på adagio sen vi kom tillbaka från Rom. så vackert. använder du spotify förresten? funkar superbra.

    b.

  8. Jimmy Larsson skriver:

    Jag tror med bestämdhet att all musil har sina rötter ilovsång och lovprisning. långt före jorden skapades så prisade änglarna i himlen Gud inför hans tron. Det var där musiken föddes, det finns nog ingen tvekan om det. Musik uppfanns för att upphöja och tillbe Gud.

  9. Andy skriver:

    Tar chansen på att skriva en kommentar…
    Underbar musik som jag älskat i många, många år. Om det skulle visa sig att kompositören var en kontemplativ jesuit är musiken ändå helt fantastisk att lyssna på ;) Har under årens lopp njutit av den här musiken liggande på soffan helst, och då är det så skönt att känna hur stillheten sänker sig…

  10. Peter Holm skriver:

    Igen, fint stycke!
    JAg lyssnade på Livets ords senaste ungdoms lovsångs CD här i veckan. Snacka om en bra CD.
    För mig var den CD en riktig betjänt. Den styrkte mig, den lyfte mig inför tronen och den hjälpte mig att ge pris åt Gud.

    Tack LO Ungdom för den Cdn.

  11. Jimmy Larsson skriver:

    Vad säger du om det aletheia har skrivit om Benny Hinn, Keneth Copeland mf. Enligt dem så har de sagt att det är de som är Gud.

    Men att det är just de som basunerar ut detta förvånar mig inte ett dugg. Trots att de själva tror på bibeln, och ps 8 (skapade nästan till ett gudaväsen) så går de på stark frammars.

    Inte för att jag tror ett dugg på vad de skriver. Jag vet att man kan manipulera både filmklipp och ljud.

    Hur ska detta sluta?
    När tar Guds nåd för detta trams slut?

  12. Jonathan skriver:

    Jimmy, jag tycker det är mycket tragiskt att kristna bröder och systrar känner det som sin stora uppgift i livet att kasta skugga över gudsmän som Copeland och Hinn.

    Jag tror att grunden till problemet är att det finns kristna människor som är så pass övertygade om sin egen teologiska förträfflighet att de vägrar att försöka förstå vad det är Copeland faktiskt säger. Naturligtvis tror inte jag att jag är Gud, däremot tror jag att jag är skapad i Guds avbild. Jag tror att hela bibeln är sann och att mina ord skapar.

  13. Charlotte skriver:

    Hej igen!

    Undrar vart du tog vägen…

    Väntar på svar på mail.

  14. Jonathan skriver:

    Charlotte,

    Sorry! Jag skall leta reda på ditt mail…

  15. Olof Lundgren skriver:

    Mer om musik som uppbygger:

    Henry Purcell, Antonio Vivaldi och kanske Johannes Brahms ( i mitt tycke).

    Vad händer då när man lånar sina öron till klassisk musik?
    Min mening är att själen påverkas (inte anden alltså) och då själen blir harmonisk/sundare, blir följdverkningen att anden får lättare kontakt med den andliga verkligheten.

    Det sker något slags rening.

    Om musik som inte bygger upp: jazz, rock och visor.
    Man kan, även som troende och pånyttfödd, gilla denna typ av musik. Men mig tycks det som att dessa stilar falnar. Och det lättare än den klassiska stilen.
    Varför är det så? Svar: dn klassiska musikens kompositörer hade en respekt för Gud. Flertalet av dem är inte i himlen, men deras respekt förde med sig välsignelse.Och gör så även i dag.

    Jag menar att åren runt 1800 var en brytpunkt – innehållsmässigt.
    Wagner, Schubert, den sene L v Beethoven, Chopin, Verdi och fler verkade på 1800-talet.
    Själv har jag skivor (CDn) med alla kompositörer. Lyssnar man så är skillnaden , just kring år 1800 skönjbar.

    Nu består vi troende av tre (3)

  16. Olof Lundgren skriver:

    forts (jag kom olyckligtvis åt ”Skicka”).

    …delar. Anden i oss är den djupaste och viktigaste komponenten.

    Lite korrigering av rad åtta: den GODA verkligheten i den andliga dimensionen.

    Klart är att musik har makt med sig. Varje pånyttfödd måste vaka över vad hon/han lånar sitt öra till.

    End of file.

    End.

    Mvh/OL

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

Set your Twitter account name in your settings to use the TwitterBar Section.